オイラーの運動方程式
[Wikipedia|▼Menu]

この項目では、剛体の力学の方程式について説明しています。流体力学の方程式については「オイラー方程式 (流体力学)」をご覧ください。

この記事は検証可能参考文献や出典が全く示されていないか、不十分です。出典を追加して記事の信頼性向上にご協力ください。
出典検索?: "オイラーの運動方程式" ? ニュース ・ 書籍 ・ スカラー ・ CiNii ・ J-STAGE ・ NDL ・ dlib.jp ・ ジャパンサーチ ・ TWL(2015年9月)

力学において、オイラーの運動方程式(オイラーのうんどうほうていしき)とは剛体回転運動を表す式である。

一般に、トルク Nと角運動量 L の関係は、剛体の回転中心、または剛体の重心を原点とする慣性系においては次のような表式となる。

N = d L d t {\displaystyle {\boldsymbol {N}}={\frac {\mathrm {d} {\boldsymbol {L}}}{\mathrm {d} t}}} [1]

剛体に固定された座標系における角運動量 L' と、剛体の角速度ベクトル ω を使うとこの式は以下のように表される。

N = d L ′ d t + ω × L ′ {\displaystyle {\boldsymbol {N}}={\frac {\mathrm {d} {\boldsymbol {L}}'}{\mathrm {d} t}}+{\boldsymbol {\omega }}\times {\boldsymbol {L}}'} [2]

慣性主軸座標系では主慣性モーメント Ii によって Li = Iiωi (i = 1, 2, 3) と表せることを使い、これを成分ごとに分解して整理すると、以下の式になる。

N 1 = I 1 d ω 1 d t − ( I 2 − I 3 ) ω 2 ω 3 N 2 = I 2 d ω 2 d t − ( I 3 − I 1 ) ω 3 ω 1 N 3 = I 3 d ω 3 d t − ( I 1 − I 2 ) ω 1 ω 2 {\displaystyle {\begin{matrix}N_{1}&=&I_{1}{\frac {\mathrm {d} \omega _{1}}{\mathrm {d} t}}-(I_{2}-I_{3})\omega _{2}\omega _{3}\\N_{2}&=&I_{2}{\frac {\mathrm {d} \omega _{2}}{\mathrm {d} t}}-(I_{3}-I_{1})\omega _{3}\omega _{1}\\N_{3}&=&I_{3}{\frac {\mathrm {d} \omega _{3}}{\mathrm {d} t}}-(I_{1}-I_{2})\omega _{1}\omega _{2}\\\end{matrix}}} [3]
参考文献

ゴールドシュタイン『古典力学 (上)』瀬川富士、矢野忠、江沢康生訳、吉岡書店〈物理学叢書 (11a)〉、1983年8月25日。.mw-parser-output cite.citation{font-style:inherit}.mw-parser-output .citation q{quotes:"\"""\"""'""'"}.mw-parser-output .id-lock-free a,.mw-parser-output .citation .cs1-lock-free a{background-image:url("//upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/6/65/Lock-green.svg/9px-Lock-green.svg.png");background-image:linear-gradient(transparent,transparent),url("//upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/6/65/Lock-green.svg");background-repeat:no-repeat;background-size:9px;background-position:right .1em center}.mw-parser-output .id-lock-limited a,.mw-parser-output .id-lock-registration a,.mw-parser-output .citation .cs1-lock-limited a,.mw-parser-output .citation .cs1-lock-registration a{background-image:url("//upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/d/d6/Lock-gray-alt-2.svg/9px-Lock-gray-alt-2.svg.png");background-image:linear-gradient(transparent,transparent),url("//upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/d/d6/Lock-gray-alt-2.svg");background-repeat:no-repeat;background-size:9px;background-position:right .1em center}.mw-parser-output .id-lock-subscription a,.mw-parser-output .citation .cs1-lock-subscription a{background-image:url("//upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/a/aa/Lock-red-alt-2.svg/9px-Lock-red-alt-2.svg.png");background-image:linear-gradient(transparent,transparent),url("//upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/a/aa/Lock-red-alt-2.svg");background-repeat:no-repeat;background-size:9px;background-position:right .1em center}.mw-parser-output .cs1-subscription,.mw-parser-output .cs1-registration{color:#555}.mw-parser-output .cs1-subscription span,.mw-parser-output .cs1-registration span{border-bottom:1px dotted;cursor:help}.mw-parser-output .cs1-ws-icon a{background-image:url("//upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/4/4c/Wikisource-logo.svg/12px-Wikisource-logo.svg.png");background-image:linear-gradient(transparent,transparent),url("//upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/4/4c/Wikisource-logo.svg");background-repeat:no-repeat;background-size:12px;background-position:right .1em center}.mw-parser-output code.cs1-code{color:inherit;background:inherit;border:inherit;padding:inherit}.mw-parser-output .cs1-hidden-error{display:none;font-size:100%}.mw-parser-output .cs1-visible-error{font-size:100%}.mw-parser-output .cs1-maint{display:none;color:#33aa33;margin-left:0.3em}.mw-parser-output .cs1-subscription,.mw-parser-output .cs1-registration,.mw-parser-output .cs1-format{font-size:95%}.mw-parser-output .cs1-kern-left,.mw-parser-output .cs1-kern-wl-left{padding-left:0.2em}.mw-parser-output .cs1-kern-right,.mw-parser-output .cs1-kern-wl-right{padding-right:0.2em}.mw-parser-output .citation .mw-selflink{font-weight:inherit}ISBN 4-8427-0208-7

出典^ (ゴールドシュタイン 1983, p. 267)
^ (ゴールドシュタイン 1983, p. 267) 式 (5-37)
^ (ゴールドシュタイン 1983, p. 268) 式 (5-39')

関連項目

オイラーの式

オイラーのコマ

ヨーイング

ローリング

ピッチング


更新日時:2019年7月25日(木)08:45
取得日時:2020/10/02 23:12


記事の検索
おまかせリスト
▼オプションを表示
ブックマーク登録
mixiチェック!
Twitterに投稿
オプション/リンク一覧
話題のニュース
列車運行情報
暇つぶしWikipedia

Size:12 KB
出典: フリー百科事典『ウィキペディア(Wikipedia)
担当:undef